Egen text till min bror
Eftersom bloggen heter Toni och jag, o tanken från början var att jag skulle blanda lite mer egna texter med Tonis. Nu har det ju inte riktigt blivit så, men nu tänkte jag att det var dags för en liten egen text.
En hyllning till min bror.
Jag minns vårt barndoms pojkrum
som vi delade, jag och du
Med affischer och skivor på väggarna
så många dagar sen nu
Vi har blivit vuxna
du kanske mer än jag
Hur vi än väljer att leva
så finns liv ännu kvar
Du finns alltid vid min sida
Precis som du gjorde då
när jag som mest behövde dig
Minnen svåra att förstå
Vi gick stigen uppför berget
Samma spår som hon och jag
Du gick stark och tyst
när jag gick stum och svag
Vi satte oss på bänken
i gläntan i solens sken
Vi talade om livet och tiden
och om det som ska komma sen
Jag vet inte om jag någonsin
tackat dig för att
du fanns där bredvid mig
när dagen blev så svart
Men jag skriver dessa rader
hoppas du ska förstå
att jag älskar dig brorsan
lika mycket nu som då
Jag hoppas jag kan få finnas
där för dig som du fanns för mig
någon gång om du behöver mig
vill jag vara stark för dig
Du får tycka mina ord är fåniga
du får skratta om du vill
Men dom flödar ur ett naket hjärta
Som är lyckligt att du finns till
Halloj.
Finns det musik till Anders? Det är en jävligt bra text. Jag har läst texter av dig, som du publicerat tidigare här och är mycket imponerad.
Finns det musik vill jag gärna höra.
B.
Skrev fel bloggadress i förra inlägget.
Nu ska den vara rätt hoppas jag.
B.
Björn: Tack för dina snälla ord. Nja, jag har väl tänkt mig nån melodi när jag skrev, men eftersom jag dessvärre är hopplöst omusikalisk så kommer jag nog inte längre med det än bara till melodier i huvudet. :-)
