Live från Ögir
Följande klipp finns nu att beskåda på tuben, från Toni Holgerssons spelning i Köping i fredags:
Blues för Fatumeh (text o musik av Cornelis Vreeswijk)
Efter din himmel (från Ibland kallar jag det kärlek)
Stort tack till Ofairam för filmande och uppläggning!
Vågornas skum
Ni som uppmärksammade Toni Holgersson under hans första storhetsperiod i början av 90-talet kanske känner igen följande text som är hämtad från Blå andetag. En ganska kort text som trots det inrymmer väldigt mycket. Jag får i alla fall fina bilder i huvudet av dessa få ord.
Vågornas skum
Ljusröda blad av salt och sammet
Droppar regn skänker kärlek namnet
En kyss och en öppen mun
Du och jag nakna i vågornas skum
Mot brandgult tegel fäster solen sitt skratt
Du och jag vaknar ur samma natt
Kring mitt finger av löfte och tro
En gyllene ring av kärlek
Bygger sitt bo
På Blå andetag deltar även Irma Schultz på sång i denna låt.
Louise & kärleken
Fyller på med ännu en text när jag ändå är igång, så här kommer texten till Louise och kärleken, hämtad från skivan med samma namn som släpptes 1990.
Louise och kärleken
Louise hon vaknar,
han har just gått
så hon går ut i köket
Det ryker ännu ur hans kopp
Hon går fram till fönstret
det är en stilla dag
En dag som alla andra
mot marken faller trädens blad
Vad var hans sista ord
Vad var det han sa
Jag kommer snart tillbaka,
man måste gå för att kunna komma tillbaks
Louise hon ler mot träden
som släpper sina löv
Hon förstår hans ord nu
som en kind blir åter röd
Du, hon kallar det kärlek,
hon kallar den sann
Louise, hon står vid fönstret
hon väntar,
väntar på han som försvann
Vänder hem
Från skivan Zigenaren i månen från 1991 kommer här texten till Vänder hem:
Vänder hem
Kom o dansa med mig
genom denna gamla stad
Ur vattnet stiger sjörök,
molnen finns här bakom gröna små blad
ett skratt i en gränd när jag går förbi
över kullersten och kring mina ben
strös en melodi
Jag säger att allt är smekt av händer
varje droppe i detta regn
Ur askan av mina bränder
reser sig en man
han vänder hem igen
han vänder hem igen
Jag ristar ett hjärta i en gammal ek
Det måste lämna mitt blod nu
det som rev och slet
Det finns en visdomslycka, den leker kull
vi famlar efter den tills du faller omkull
Men i ditt hjärta finns en annan sort
det är ditt val vilken du väljer bort
Jag säger att allt är...
Dessa silversträngars kärlekssång
i och omkring mig ännu en gång
Hem igen
Jag vänder hem igen...
Det här är för fälten
i norr o i söder,
för månen över Stockholm,
för timmarna hon glöder
Det här är för dig
för ditt födelseskri,
för vad du än söker
och för vägen dit
Det här är för livet,
ängarnas röst
i och omkring mig
som fåglar i mitt bröst
Lite mera reklam...
Krönika i Aftonbladet av Fredrik Virtanen
Comeback – efter heroinet
FJÄLLBACKA. Sitter i stiltje vid havet under det mäktiga Vette-berget på Ingrid Bergmans torg med utsikt mot Kråkholmen i det paradisiska gamla fiskelägret Fjällbacka i Bohuslän och läser irriterat New York Times recension av den sista Stieg Larsson-deckaren samtidigt som jag lyssnar på ex-heroinisten Toni Holgerssons nya cd.
Jo, det är mycket på en gång.
Jag dricker även kaffe från restaurang Bryggan. Ackes korvkiosk är öppen eftersom det är helg, järnhandeln också,liksom Lilla Beriths året-runt-öppna pizzeria och Stora Hotellet uppåt backen. En större samling norskar är på väg för att fira bröllop här i majsolen.
Toni Holgersson från Södertälje var stor när jag var barn. Han peakade 1990 med ”Louise och kärleken”, en hjärtskärande vispoetisk uppgörelse med förlorad kärlek. 1995 var han över.
Ibland såg jag honom på Stockholms gator, han släpade på en trasig cykel eller kanske en gammal hink. Han var hemlös. Heroin, visade det sig. Toni blev dödförklarad på internet men vem blir inte det.
Nya cd:n, producerad av hans son Dante Kinnunen och med stödsång av Anna Maria Espinosa och Markus Krunegård, är hans riktiga comeback.
Holgersson, 44, är frisk nu och åtminstone halva skivan är lika stark och djup som det här skärgårdshavet jag kisar mot. Det kan man inte säga om många skivor.
Och i New York Times skriver Michiko Kakutani om ”Millenniumtrilogin” att ”Sweden in these books is not the shiny, clean utopia where everyone drives Volvos, shops at Ikea and listens to Abba, but a noirish place where the dark emotions of Bergman and Strindberg reign”.
Alltid samma platta dravel. Antingen är vi en nation av poänglöst rentvättad medelklass som tar Volvon till Ikea eller så är vi lyxdeppiga borgare i svartvitt.
I Fjällbacka sjunger en begravningstrubadur Evert Taubes ”Så skimrande var aldrig havet” och fiskargubbarna får, nu när hummersäsongen är över, inrikta sig på havskräftor eftersom räkor kräver rejäla trålare, bara mark-ägarna har rätt till ostronen och torsk... tja torsk är ett känsligt ämne men lika många som förr är de inte.
På somrarna invaderas Fjällbacka av tiotusentals sommarstugeseglare men i maj är det ännu vintersäsong, cirka 1?000 personer bor här året runt, det är en fiskeby där ingenting särskilt händer, sannerligen inga mord som i Camilla Läckbergs fjällbackadeckare. Men det är gediget, bländande vackert och äkta.
Äkta. Som Toni Holgersson och hans fina nya cd ”Ibland kallar jag det kärlek”. Gediget trä. Medan Stieg Larssons förhöjda dysterhet och New York Times utopiska blajversion av vårt land är billig fanér som döljer det riktiga Sverige – som gudskelov rymmer både hemlösa heroinister och ljuvliga havspärlor.
Fredrik Virtanen, Aftonbladet 20100524
Recension i Meny
Toni Holgersson:
Ibland kallar jag det kärlek
(Amigo/Bonnier Amigo)
Relaterat
ROCK/VISA. De flesta kan förmodligen historien om Toni Holgerssons uppgång och fall. Om drogerna och hemlösheten. Men i och med ”Ibland kallar jag det kärlek”, kan man skriva till återuppståndelse efter det där fallet.
Även om de största låtarna fortfarande skrevs därborta på 90-talet, när Toni Holgersson var en firad Svensktoppsstjärna, är det här en fantastisk comeback. Albumet är blått och hoppfullt, det är enkelt och komplicerat, det river och klappar dig på kinden på en och samma gång.
Toni Holgersson har ett djup i rösten och en stor närvaro, och genom låtarna låter han bakgrunden vara ständigt närvarande utan att fastna i det förgångna.
Sara Haldert
Artikel i Västerviks Tidningen 20100519
Påminner ännu en gång...
Ni får ursäkta om jag blir tjatig, men jag vill bara ännu en gång påminna er om att gå in och kolla på www.toniochjag.blogg.se/konserter, där ni kan se kommande turnéplan. Jag har ju obeserverat att besöksantalet ökat markant på bloggen så därför kanske vissa har missat detta.
I listan som finns där kan man klicka på alla platser med understreck, då kommer man in på arrangörernas hemsida.
Länk till konsert-sidan finns även i listan till höger, under Länkar.
Toni live på Bengans
För oss som inte kunde närvara på Bengans skivaffär den 19 maj finns YouTube som en bra tröst.
Båtar av sågspån:
Inga sånger tar som döda tillbaks:
Stort tack till MissMytilini för filmande och uppläggning!
Fler recensioner
För att läsa fler recensioner av Ibland kallar jag det kärlek, bland annat Aftonbladet och DN, klicka HÄR.
Sen kan man klicka på dom olika betygen för att få upp hela recensionen.
Recension i PT Nöje
En stark återkomst
VINJETT
Vi skriver 2010 när en ny skiva dyker upp. "Ibland kallar jag det kärlek" är en stark återkomst. Vackra låtar, fina texter och ett uttryck där en strimma hopp ständigt är närvarande, där glädje och sorg flätar sina händer i varandra.
Tjusiga, försiktiga revär av blås lyfter låtar som "Allt jag håller av" och "Och så går dessa dagar", en utsökt duett med Anna Maria Espinosa. Titelspåret, den tryggt tassande "Brev till resandeflicka" och "Komma hem" med sin fina rumskänsla är andra starka stunder på den här skivan.
Texterna känns lite som dagboksblad. Vemodiga, men alls inte uppgivna. Holgerson berör, men är samtidigt odramatisk. Ryckta ur sitt sammanhang kan textrader som "två madrasser, ett hisschakt på vinden" och "minns du när de bad för oss, fast vi sa det är för sent" som om de behandlar de mörka åren och förmodligen är det så.
Det är hans son, 22-årige Concretes-trummisen Dante Kinnunen, som har producerat verket med, faktiskt, förträffligt resultat. "Ibland kallar jag det kärlek" är en skiva som till soundet lyckas med den svåra konsten att låta både tät och luftig på en och samma gång. Lyssna och du förstår vad jag menar. Det är en jordig, sparsamt möblerad akustisk ljudmiljö som inte genar över countryns åker eller blir traditionellt singer/songwriter-grå. Låtarna får vad de kräver, varken mer eller mindre. Det är lyhört arbetat av den unge talangen som till mixhjälp haft säkre Johan Lindström.
Jag har två anmärkningar. Skivan är snarare september än maj till sin karaktär. En höstrelease hade varit mer klockren och på något fler ställe hade han gärna fått variera sången, för det låter fint och värdigt även när djupa rösten går upp ett snäpp, som i "Efter din himmel".
Det är dock petitesser. 2005 var jag inte övertygad av det jag hörde, men den här gången vågar jag säga välkommen hem till Toni Holgersson. Just i dag är han stark. Jag hoppas han fortsätter vara det.
Anders Sandlund
Piteå-Tidningen
Toni på TV4
Från Nyhetsmorgon i TV4 19:e maj 2010.
Intervju:
Tillsammans med några av Sveriges allra bästa musiker;
Brev till resandeflicka:
Allt jag håller av:
Efter din himmel - YouTube
Och så går dessa dagar
Jag ska börja med att tacka för kommentarerna som inkommit på sistone, dom är alltid väldigt uppskattade. Som ett litet tack tillbaka så ska jag skärpa mig och uppdatera trots att lusten inte är på topp. Susanna skrev och bad mig lägga upp en av sångerna från senaste skivan, Och så går dessa dagar, så den kommer här:
Om ni vill höra och se hela programmet klippet är hämtat från så är här en länk till SVT-programmet Gokväll där Toni medverkade igår kväll. Innan låten finns även en intervju som inleds vid ca 5 min.
KLICKA HÄR
Och så går dessa dagar
Och så går dessa dagar
Dom går utan dej och mej
Jag undrar vad du gör med dina dagar
Håller du dom nära dej
Går du också vilse i vimlet
För det gör ofta jag
Visst är det nåt i människors ansikten
Som gör det enklare ett tag
Nu spolar dom isen nere på planen
Jag kör förbi där ibland
Bara en av alla dom saker
Som vi prata om men aldrig hann
Nya krig och gamla hjältar
Varning för halka och välta ljus
Jag står och bläddrar bland tidningar
Undrar vad du gör just nu
Samma sol och samma himmel
Fann du ringen jag gömt
Varför torkar aldrig färgen
På den här tavlan som jag drömt
Nu spolar dom isen…
Och så går dessa dagar
Dom går utan dej och mej
Jag undrar vad du gör med dina dagar
Håller du dom nära dej
Nytt besöksrekord!
Kul att se att så många har hittat till bloggen. Igår slogs ett nytt rekord, både vad det gäller individuella besökare och antal sidvisningar.
Nu borde jag ju egentligen rida på framgångsvågen och leverera många inlägg för att bibehålla intresset, men dessvärre är inspirationen just nu inte på topp. Jag hoppas det blir bättre inom några dagar. Eller som Toni skulle ha sagt: "Ibland har man nog av sitt eget liv..." (citat från Bills sång)
Imorgon är det dags!
Recension av nya skivan
Kan vara Holgerssons bästa platta någonsin
KULTUR/NÖJE
Publicerad 100514 09:06. Uppdaterad 100514 10:26.
Att det mörka kan vara så vackert. Att sånger om ett trasigt liv, om missbruk och att vara utslagen kan bli så bedårande fint.
Ja det krävs naturligtvis något alldeles speciellt till det. Som Toni Holgerssons känslighet. Hans poetiska sinne och hans förmåga att sjunga med djupast tänkbara närvaro.
Toni Holgersson
Ibland Kallar Jag Det Kärlek
(Amigo)
Det här är en skiva som varit efterlängtad av många. Toni har tagit sig tillbaka till livescenen och varit ute och spelat en del live under något år. Nästa vecka släpps den här plattan som är riktigt riktigt bra.
Fylld med ömsinta vackra skildringar av ett liv som inte alltid varit så vackert. Skört och sårbart. Med Tonis personliga röst. Närvaro och känslighet. En röst som tränger in i och under huden. Med hans känsla för orden. Att kunna skapa vacker poesi om att gå vilse i livet och inte kunna ta sig tillbaks.
Det är avskalat utan att det för den skull låter tunt. Gjort så att instrumenteringen förstärker och effektiviserar låtarna. Där själva sångerna, orden och rösten ställs i fokus.
Och Så Går Dessa Dagar.
En vacker sång om just att dagarna bara går och rinner iväg. Allt bara flyter på utan att man hinner eller förmår göra någonting. Inte får fart att göra det man tänkte. "så går dessa dagar, dom går utan dej och mej".
Gunnar Bergstens barytonsax lyfter snyggt och Anna Maria Espinosas röst fungerar utmärkt ihop med Tonis. Kombinationen blir väldigt vacker, känslig och stark.
Ibland Kallar Jag Det Kärlek
Bilder ur det liv Toni och hans kära levde. Så känsligt och betagande. Snyggt och effektivt i arrangemang och produktion.
Som Jag Minns
Har ett försiktigt piano som lyfter fram musiken utan att tränga sig på. Och så kommer en snyggt klingande gitarr och bryter snyggt och effektfullt.
Valentine
En ståtlig sång om att ligga på ett rum på en vårdinstitution. Tristessen. Livet Går i snigelfart. "Men hjärtat slår, väntar på, någonting att vänta på".
Allt Jag Håller Av
Är ännu en pärla som besjunger minnesbilder av livskamraten genom det destruktiva livet med drogberoende och missbruk.
Det är en återhållsam men ändå påträngande musik. Ibland är det väldigt påtagligt hur de egentligen så sparsmakade arrangemangen effektivt rör sig framåt. Som hur gitarren ställs mot klaviaturen i Brev Till Resandeflicka.
Det är en annorlunda produktion och ljudbild mot tidigare Holgerssonplattor. Men det betyder inte att det låter så väldigt annorlunda. De som gillar Toni Holgersson sedan tidigare kommer känna igen sig. Det är ändå hans speciella poesi, hans säregna röst, den starka närvaron i hans sätt att sjunga som står i förgrunden.
Efter att ha lyssnat på den här plattan ett dussin gånger minst känns det bara allt starkare. I nuläget tycker jag detta möjligen är Tonis bästa skiva någonsin.
Tommy Granlund
Du med dina ögon
Från skivan Blå andetag (1993) kommer här texten till Du med dina ögon, en duett tillsammans med Irma Schultz..
Du med dina ögon
Jag tog henne hit den natten
In till våra rum
Rum av drömmar rum av kyssar
Med droppar av löften från min mun
Nu sitter jag i soffan med tårars förklaring
Och en bitter smak i min mun
Du stryker bort från kinden sorg och salt
Det är tyst och det är kallt i våra rum
När du säger:
Du med dina ögon
Kan finna lyckan någon annanstans
Bjud någon annan på din resa
Hon kommer se det som sin största chans
Om det finns nåt jag kunde säga dig
Finna ord som gör dig hel
Då skulle jag strö dom i ditt öra
Ge dig alla löften om att aldrig mer
Jag har hört allt förr
och jag har sänkt min blick
Varje gång du sagt att allt var en dröm
Men någon dag någon gång
Då hinner det ikapp en alla saker man gömt
Du med dina ögon…
Men vart ska jag gå älskling du är allt jag har
Det finns en annan där ute
och hon har dina märken kvar
Men du vet hur det va med mig
jag trodde att du gett dig av
Vill du verkligen veta var jag var?
Du med dina ögon…
Parken
Från senaste skivan Ibland kallar jag det kärlek, som släpps på onsdag nästa vecka, kommer här texten till den fantastiska avslutningslåten Parken.
Parken
I parken under trädet vid bänken
Jag tänder, hon tar ett bloss
Natten är en kista av ebenholtz
Inuti och runt omkring oss
Jag är tacksam för mina vänner
Dom jag har och dom jag sett gå
Att man aldrig vet vad som händer
Jag har älskat det så
Zigenerskan blundar, drömmer och spår
Dörrar öppnas mellan dagar och år
Allt läggs i din hand för att tas därifrån
En sanning närmar sig inifrån
Och en utifrån
Jag sitter här mitt i livet
I det som varit och det som är
Bland sånger och och sånt som blev skrivet
Knappt jag minns att jag varit där
Någon går genom rummet
Nån som vet vem jag är
Och jag har väntar länge
Väntat så länge på det
Zigenerskan blundar...
Jag har en dotter vid kusten
Jag har aldrig hållit hennes hand
Det var länge sen hon slutade vänta
På dom båtar som går in mot land
Finns det nånting jag kan säga
Så låt det bli sagt
Allt jag borde gjort
Allt som låg i min makt
Zigenerskan blundar...
Utanför mitt fönster
Så var det då dags för den avslutande texten från debutalbumet Toni Holgersson från 1989.
Utanför mitt fönster
I en bil som rusar fram, längs mitt barndoms land
så ser jag allt som jag glömde
och jag sträcker ut min hand
Du säger nåt om att det är upp till mig
men du hejdar dig
Om du så mycket som rör mina drömmar
då dödar jag dig
Utanför mitt fönster
faller regn och hopp
men jag, jag står skyddad,
jag står med dig mot min kropp
Jag vill våga ta steget upp till en gammal vän,
att han ska öppna sin famn så jag får falla i den
Men jag sitter kvar här i bilen
och jag sitter som i trance
Kör oss härifrån min vän
Jag har hört att nästa stopp
måste vara vår chans
Utanför mitt fönster...
Det sägs att vi har nått det nu, det vi alltid sökt,
för det här har vi offrat vårt blod
och försökt
Och du, du kramar mig som om solen levde i dig
Jag tänker...om,
om du inte stod framför mig
Utanför mitt fönster...
Som jag skrivit tidigare, för att se samtliga texter från ett visst album, klicka på länken under Kategorier i högerspalten.
Allt jag håller av, igen...
Fick tips i en kommentar från Daniel om den här videoversionen av Allt jag håller av. Tycker ni att jag är tjatig med samma låt så behöver ni inte vänta så länge till, snart dags för nya låtar.
Ni får väldigt gärna komma med synpunkter på vad jag ska ha med i bloggen; texter, musikklipp, intervjuer, eller annat?
Påminner er igen...
...om att gå in o kolla på www.toniochjag.blogg.se/konserter. Där hittar ni inbokade spelningar framöver. (Länk finns även i länklistan nere i högerspalten)
Jag ser på min statistik att det är betydligt fler som kikar in här än på det inlägget, så missa inte att kika in ibland och uppdatera er om var Toni spelar härnäst.
När du ser på mig
Från skivan Zigenaren i månen kommer här den underbara texten till singeln När du ser på mig:
När du ser på mig
Jag minns den vårens drömmar, jag minns oss som två barn
den första gången vi kysstes vid en krog i Gamla Stan.
Jag minns cigaretter i ett väntrum och blommorna vid ditt bord
och nätter då vi låg vakna för att höra att hans hjärta slog.
Jag kan ännu se dig i en sommarkväll så ljus,
jag hade suttit i timmar och väntat utanför ditt hus
när du kom gåendes längs gatan, du log och folk vände sig om.
Det leendet har fått mig att överleva och att skriva denna sång
Nu när du ser på mig, när du ler mot mig, när jag har lärt mig alla linjer i din hand.
Nu när du rör vid mig, när du öppnar dig, när vi älskar och du viskar mitt namn.
Då kan jag nästan tro, då kan jag nästan tro att vi äntligen har kommit fram.
Allt ligger här framför mig som bilder i vitt och svart,
en man och en kvinna utanför en kyrka och i luften far gryn och skratt,
men också otrohet och ensamhet, vi har varit där, svek och lögner, men nu är vi här.
Nu när du ser på mig…
Jag låter allt falla nu, tårar i våra rum.
Jag tycker mig skönja nån ro nu,
någonstans i vågornas skum.
Nu när du ser på mig…
Dessvärre är inte hela låten med i det här klippet, men bättre lite än inget...
Allt jag håller av
Första singeln från kommande skivan Ibland kallar jag det kärlek:
Allt jag håller av
I en taxi på väg genom stan
Första snön tung o dan
Himmel, himmel hör mitt hjärta slå
Jag sitter här
tills jag måste gå
Allt som jag håller av
kommer att finnas kvar
Allt som jag håller av
kommer att finnas kvar
Ingen brådska och aldrig en gång till
Man gör vad man gör,
inte alltid vad man vill
Jag åker genom städer jag levde i,
den jag var, den jag ville bli
Jag ser min bild i fönstret här,
jag kan se att jag snart är där
Allt som jag håller av
kommer att finnas kvar
Allt som jag håller av
kommer att finnas kvar
Dörren öppnas mot ett hav
bilen har stannat
Här ska jag gå av,
här ska jag gå av
Allt som jag håller av
kommer att finnas kvar
Allt som jag håller av
kommer att finnas kvar
