Toni och jag

Ännu en underbar kärlekssång... Längtan, längtan, längtan... Märkligt det här med längtan egentligen, ibland efter det som varit, som man haft och mist, ibland efter det man har och ibland efter det man hoppas ska komma. Jo, även efter det man har, tycker jag iaf att man längtar ibland. Vill att det ska utvecklas på ett eller annat sätt, eller bara helt enkelt att man ska känna mer. Hmm... lite luddigt där känner jag, lika bra att Toni får ta över...  :-)

Karaff med vatten

Genom en karaff med vatten slog ljuset in

Jag låg helt stilla, såg hur det föll mot din kind

Och du log som om någon rörde vid dig

Jag sa...ingenting, ingenting blev kvar i mig

när jag såg dig ligga där med

      sol

          och

                vatten på din kind

Minns du, när vi gick längs de älskandes allé

Vi gick tillsammans, det kunde alla se

Och vi blev kvar där hela sommaren lång

En morgon satt du resklar, du sa:

Löven faller, hösten är här och allting har sin gång

Senare...bland löv under bok och lind,

när vi älskade såg jag

      sol

          och

                vatten på din kind

Genom en karaff med vatten faller ljuset in

Nu är det mitt i natten och det faller på ingenting

Nätter går i väntan och i vakan

Kvar av dig är endast ditt skratt, din doft,

en droppe blod på mitt lakan

Jag sitter hela dagar vid min längtans grind,

väntar på henne med

      sol

          och

                vatten på sin kind