Båtar av sågspån
Hennes båtar är sågspån,
håret fullt av hassel
Hennes blick är ljus
tankarna ett trassel
Hon går längs perrongen
med kassar och skrot
mellan två vakter
det är väl nåt som hon gjort
Jag tänker på henne
som i ett annat liv
Vi var unga då i en annan tid,
hennes två döttrar, dom är vuxna nu
Allt gick isär allt gick itu
Jag ser vad du ser
Jag hör vad du hör
Jag borde kanske ropa,
säga nåt till dig
men det är redan sent
du minns nog inte mig
Klackar mot sten, rälsen som slår
Steg och nätter, dagar o år
Du ville kyssa dom kyssta,
dom som blir kyssta av tvång
på alla fyra i en trappuppgång
Dom som bryter o spränger
Dom som blåser o skär sig
Dom som slår det i sig
Dom som aldrig lär sig
Jag ser vad du ser
Jag hör vad du hör
Säg att det är något mer
Nåt som faller i färg utanför
Jag går längs dessa gator
dag efter dag
Till o från nåt som ska va jag
Jag andas in och jag andas ut
Mest i en dimma av sen o förut
Tågen rusar in o utifrån stan
Hör dom nynnar sin sång
För människobarn
Uppe i kyrkan tänder dom ljus i kväll
men det är sant att jag saknar en mörkare eld
Jag ser vad du ser
Jag hör vad du hör
Säg att det är
något mer
Nåt som faller i färg utanför
Nåt som faller i färg utanför
