Efter din himmel

Från skivan Ibland kallar jag det kärlek från 2010.








Efter din himmel

Efter din himmel
Dimman i min hand
Smaken av svindel
När vi luta oss fram

Stjärnor och vägar
Där älskande går
Räkningen i fickan
Precis som igår

En dag gick jag bland rosor
En dag bland sten
En dag gick jag för nära
Föll i ett sken

Stjärnor och vägar
Där älskande går
Räkningen i fickan
Inte ett öre mer än igår
 
 
Det spelar ingen roll
Denna sommarkväll
Bland bänkarnas sorl
Och hundarnas skäll
 
Sånt som jag undrat
Saker jag fann
Gjort mig av med det mesta
Det föll ur min hand

Jag sätter mig i trappan
Låter dom gå förbi
Kostymer och klänningar
Ingenting i

Lyssnar efter din himmel
Väger dimman i min hand
Saknar smaken av svindel
När vi luta oss fram

Stjärnor och vägar 
Där älskande går
Räkningen i fickan
Inte ett öre mer än igår







Som jag minns




Här följer texten till inledningsspåret på Tonis senaste platta Ibland kallar jag det kärlek, Som jag minns. En oerhört vacker, stillsam visa om minnen av svunna tider. Starka rader som t ex "Två madrasser, ett hisschakt på vinden", få ord, men som innefattar en lång historia.


Som jag minns


Du och jag möttes,
vi stal ett rum
Jag tillhörde en annan då,
hennes hår var mörkt,
hennes blick var blå
Det är inget du behöver tänka på
Men som jag minns
så var det så


Du och jag
vi var varandras gift
När den ena föll
så föll den andra på
Vi grät som en eld i solen då
efteråt var alltid himlen lugn och silvergrå


Lisa, Lisa,
du ser i kors
Du är som Saskia, som ett tomtebloss
Vem äger sanningen om oss två
Jag stämplar breven som du ska få
Skriver under
Som jag minns
så var det så


Spridda bilder och fallande minnen
Två madrasser,
ett hisschakt på vinden
Allt det där, ska vi bära med oss
Ibland är det
som om minnena kan se oss


Ser du båten som lägger ut från land
Mannen i fören sträcker ut sin hand
Vinka, vinka, det är Eugene
Minns du, när han bad för oos
fast vi sa
Det är försent


Jag har läst att malm är som honung för åskan
Man kan ringa till hägringens ö
Jag bor mitt i blåsten nu
Jag är så rädd att nån av oss ska dö


Du och jag möttes
vi stal ett rum
Jag tillhörde en annan då,
hennes hår var mörkt,
hennes blick var blå
Det är inget du behöver tänka på
Men som jag minns
så var det så





Ibland kallar jag det kärlek




Från senaste skivan hämtar jag här texten till den låt vars namn även fått gett namn till plattan:


Ibland kallar jag det kärlek


Ser en man gå längs stranden
Fast det är längesen nu
Ser han skaka, slå med handen
Be till nån slags gud
Jag sitter i en källare
När månens sken slår in
En kvinna har fastnat i en rörelse
Inget når nånsin
Ända in


Är det nån som vill köpa nåt
vi säljer vad vi har
Koppar... trådar
Dom blickar som finns kvar
Hon och jag, vi äger ögonblick
Som av rubiner
Eller är det bara spillrorna
Som stöttar våra ruiner


Är det nån som räknar tiden här
Eller räknas vad man gör
Jag ser ut genom fönstret
Skor och stövlar, gatan utanför


Jag har burits långt och länge
Men jag kom just ingenstans
När jag bröt mig in här
Så visste jag
Åtminstone
Vart jag skulle någonstans


Ljuset slocknar, ingen rör sig
Vi sitter så en stund
Ser en sån djup sorg i dina ögon
Fast din blick är så grund
En gång var du en annan
En gång var du nåt mer
I en virvel av mörka trappor
Gick vi ner


Ibland kallar jag det kärlek
Ibland bara nåt
Du är mej alla dagar nära
För dom brott som vi begått
Jag sitter i en källare
När månens sken slår in
Jag tycks ha fastnat i en rörelse
Inget når nånsin
Ända in










Brev till resandeflicka



Från senaste skivan, Ibland kallar jag det kärlek, kommer här texten till den underbara Brev till resandeflicka:


Brev till resandeflicka


Jag går vid din sida
Det är i början av april
Det är en tid av väntan
Inte ens himlen vet
vad den vill


Du har din blå kappa
Den du fått av din bror
Det är tomt längs stränderna
Några fåglar, några ord


... Förlåt mej


En gång blomma trädet
Då såg jag dej le
Såg barndomens hästar
Såg dej följa med


Sån är kärleken
Andas när den vill
Jag vet inte varför
Men i mig är det alldeles still


... Förlåt mej


Jag ville ljus i dina steg
Jag ville skuggan av ett brott
Jag ville ta mej hem
Jag ville ta dej bort


Nu går jag vid din sida
Det är i början av april
Det är en tid av väntan
Inte en himlen vet
vad den vill


... Förlåt mig


(Lite kuriosa: Ja devlesa, som Toni sjunger i refrängen, betyder Gå med Gud på romani)










Och så går dessa dagar




Jag ska börja med att tacka för kommentarerna som inkommit på sistone, dom är alltid väldigt uppskattade. Som ett litet tack tillbaka så ska jag skärpa mig och uppdatera trots att lusten inte är på topp. Susanna skrev och bad mig lägga upp en av sångerna från senaste skivan, Och så går dessa dagar, så den kommer här:




Om ni vill höra och se hela programmet klippet är hämtat från så är här en länk till SVT-programmet Gokväll där Toni medverkade igår kväll. Innan låten finns även en intervju som inleds vid ca 5 min.

KLICKA HÄR


Och så går dessa dagar

 

Och så går dessa dagar

Dom går utan dej och mej

Jag undrar vad du gör med dina dagar

Håller du dom nära dej

Går du också vilse i vimlet

För det gör ofta jag

Visst är det nåt i människors ansikten

Som gör det enklare ett tag

 

Nu spolar dom isen nere på planen

Jag kör förbi där ibland

Bara en av alla dom saker

Som vi prata om men aldrig hann

 

Nya krig och gamla hjältar

Varning för halka och välta ljus

Jag står och bläddrar bland tidningar

Undrar vad du gör just nu

Samma sol och samma himmel

Fann du ringen jag gömt

Varför torkar aldrig färgen

På den här tavlan som jag drömt

 

Nu spolar dom isen…

 

Och så går dessa dagar

Dom går utan dej och mej

Jag undrar vad du gör med dina dagar

Håller du dom nära dej





Parken



Från senaste skivan Ibland kallar jag det kärlek, som släpps på onsdag nästa vecka, kommer här texten till den fantastiska avslutningslåten Parken.


Parken

I parken under trädet vid bänken
Jag tänder, hon tar ett bloss
Natten är en kista av ebenholtz
Inuti och runt omkring oss
Jag är tacksam för mina vänner
Dom jag har och dom jag sett gå
Att man aldrig vet vad som händer
Jag har älskat det så

Zigenerskan blundar, drömmer och spår
Dörrar öppnas mellan dagar och år
Allt läggs i din hand för att tas därifrån
En sanning närmar sig inifrån
Och en utifrån

Jag sitter här mitt i livet
I det som varit och det som är
Bland sånger och och sånt som blev skrivet
Knappt jag minns att jag varit där
Någon går genom rummet
Nån som vet vem jag är
Och jag har väntar länge
Väntat så länge på det

Zigenerskan blundar...

Jag har en dotter vid kusten
Jag har aldrig hållit hennes hand
Det var länge sen hon slutade vänta
På dom båtar som går in mot land
Finns det nånting jag kan säga
Så låt det bli sagt
Allt jag borde gjort
Allt som låg i min makt

Zigenerskan blundar...






Allt jag håller av



Första singeln från kommande skivan Ibland kallar jag det kärlek:







Allt jag håller av

 

I en taxi på väg genom stan

Första snön tung o dan

Himmel, himmel hör mitt hjärta slå

Jag sitter här

tills jag måste gå

 

Allt som jag håller av

kommer att finnas kvar

Allt som jag håller av

kommer att finnas kvar

 

Ingen brådska och aldrig en gång till

Man gör vad man gör,

inte alltid vad man vill

Jag åker genom städer jag levde i,

den jag var, den jag ville bli

Jag ser min bild i fönstret här,

jag kan se att jag snart är där

 

Allt som jag håller av

kommer att finnas kvar

Allt som jag håller av

kommer att finnas kvar

 

Dörren öppnas mot ett hav

bilen har stannat

Här ska jag gå av,

här ska jag gå av

 

Allt som jag håller av

kommer att finnas kvar

Allt som jag håller av

kommer att finnas kvar






Båtar av sågspån

Hennes båtar är sågspån,

håret fullt av hassel

Hennes blick är ljus

tankarna ett trassel

Hon går längs perrongen

med kassar och skrot

mellan två vakter

det är väl nåt som hon gjort

Jag tänker på henne

som i ett annat liv

Vi var unga då i en annan tid,

hennes två döttrar, dom är vuxna nu

Allt gick isär allt gick itu

 

Jag ser vad du ser

Jag hör vad du hör

 

Jag borde kanske ropa,

säga nåt till dig

men det är redan sent

du minns nog inte mig

Klackar mot sten, rälsen som slår

Steg och nätter, dagar o år

Du ville kyssa dom kyssta,

dom som blir kyssta av tvång

på alla fyra i en trappuppgång

Dom som bryter o spränger

Dom som blåser o skär sig

Dom som slår det i sig

Dom som aldrig lär sig

 

Jag ser vad du ser

Jag hör vad du hör

Säg att det är något mer

Nåt som faller i färg utanför

 

Jag går längs dessa gator

dag efter dag

Till o från nåt som ska va jag

Jag andas in och jag andas ut

Mest i en dimma av sen o förut

Tågen rusar in o utifrån stan

Hör dom nynnar sin sång

För människobarn

Uppe i kyrkan tänder dom ljus i kväll

men det är sant att jag saknar en mörkare eld


Jag ser vad du ser

Jag hör vad du hör

Säg att det är

något mer

Nåt som faller i färg utanför

Nåt som faller i färg utanför



Valentine (Hjärtat slår väntar på)

Länge sen jag skrev ner nån text, men nu har jag gjort ett försök med Hjärtat slår, väntar på. Jag är inte helt säker på att allt är helt korrekt, men i stort sett iaf.

Valentine (Hjärtat slår väntar på)

Du ligger i ditt rum igen
i en säng på fjärde våningen
Ingenting av det du vill ha
ingenting vill stanna kvar
Ingen tröst har jag att ge
jag har inga kort att spela med


Hjärtat slår
väntar på
nånting att vänta på


Här går livet i snigelfart
här är det som det alltid vart
här ser du dom gå runt i ring
här går man mot ingenting
Du ber om nånting blått o nånting rött
nåt som färgar tills blicken dött


Hjärtat slår
väntar på
nånting att vänta på


Från ett fönster där dagen går
strömmar ljus i din korridor
Du ser henne komma in
o du säger att du varit blind
Livet är tyst när man undrar så
Vill bli kysst när man måste gå


Hjärtat slår
väntar på
nånting att vänta på


Hjärtat slår
väntar på
nånting att vänta på


RSS 2.0